söndag 7 november 2010

Laxöringar och drinkställ.

Botten och flötmete

Idag har det metats gädda, både på botten och med flöte. Dagen inleddes vid tiotiden med att Elis och jag la ut varsitt bottenmete, varpå de andra spöna tacklades upp. Vi körde två spön var på botten och ett varsitt med flötmete. Vi hade ganska ynkliga levande mörtar i hinken så i sedvanlig ordning åkte några obligatoriska frysta norsar ut också. Tiden gick och under den bitvis tråkiga väntan på hugg mixade vi upp det hela med bl.a. slangbelleskjutning och fotografering.

Så kom dock något att hända, ett av mina larm började tokpipa och något hade fattat tycke för norsen som satt upptacklad i änden på linan. Ett snabbt mothugg möttes av lätta snabba knyckar i spöt. Snipa. Fighten var till en början lam och fisken följde med lätt. Vid första synen av fisken bedömdes den till ca fyra kilo. Det var då den började krångla. Helt plötsligt blev gäddan helt vild och började dansa hula hula med sin stjärtfena vilt piskandes i ytan. Det var ytterst nära att de andra bottenmetena strök med, men det löste sig då Elis med stor handlingskraft höll undan de två andra spöna, pluspoäng. Fisken bjöd på några fina rusningar innan den sakta gled upp på grundare vatten. Där började någon form av slalomåkning mellan banksticks med larm, innan den jag slutligen kunde fånga den i ett stadigt gälgrepp.

Fisken hade på något vis växt under fajten och såg nu ganska hygglig ut, och kändes betydligt tyngre än fyra kilo. Upp på mattan och där visade det sig att den satt krokad perfekt i mungipan och krokades av utan krussiduller. Måttbandet åkte fram och gäddan visar sig mäta hela 108cm, vilket var lite oväntat då förväntningarna från början skvallrade om en snipa. Bäst att väga då, mest på skoj. Gäddan är ganska slank och väger in på 7400g. Det är väl ingen slips men långt ifrån det formidabla fetto-as man drömmer om. Snabb fotografering och problemfri återutsättning. Mätning, vägning och fotografering gick rutinartat snabbt vilket alltid är ett mål i sig. Dagen bjöd på exakt noll fler hugg och därmed lika många fiskar, noll. Däremot blev därmed Elis riddare och det är ju en seger på sitt sätt :) Grattis Elis på berget!

Summering av dagen då: Roligast var slangbelleskyttet, speciellt när Elis började bombardera fiskeplatsen likt kanonerna på Navarone med thekakor. Gäddan var skojig den med. Tråkigast var nog tanten som stannade under återutsättningen av gäddan och frågade -"Är det en laxöring ni fått?" Laxöring ... Jo men visst ditt hjulbenta gamla drinkställ. Imorgon är det nya tag, nytt vatten och nya fiskar, bara att hänga på med andra ord. Over and out!

//Sebastian "Benni Knocken" Wiman










2 kommentarer:

  1. Väl pläderat bäste Zebbulon af Knocken =)

    SvaraRadera
  2. Danke Schön Herr Sjöhäst!

    SvaraRadera