Ny kung krönt, och Brun(O)lycka på isen.

Lystring, lystring kungen har abdikerat. Efter åtta pass utan fisk kunde jag som kung på det nionde passet äntligen abdikera med värdighet. För er oinvigda kan jag passa på att fräscha upp kunskaperna om kungaskapet och dess kodex. Om man efter sex fisketurer på raken inte fått en enda fisk, så blir man kung av det fula ordet (fiskefi**a). Betesfiske räknas inte och för att abborrpimpling ska gälla måste fångsten väga 350g eller mer. Som kung blir man tvungen att efter sitt kröningspass, dvs. det sjätte i raden utan fisk, bjuda de fiskekompisar som deltog under dagen, på kungapizza.

Nu föll det så väl ut igår, att jag som härskande konung över mosbricka, abdikerade i.o.m. att jag tidigt fångade en fin abborre på 1150g. Elis som gjorde sitt sjätte pass i raden utan fisk, inträdde därmed som tronföljare. Han lyckades pimpla upp 10 abborrar ur sjön, men var inte nära gränsen på 350g och kröntes därmed under stort pompa och ståt till mosbrickas nye konung. I traditionell anda avnjöts sedan kungapizza efter det att vi anlänt till den abdikerade konungens residens.

Fiskepasset var dock lyckat ur många avseenden. Sjön vi pimplade i var för oss helt ny, men vi kunde efter lite detektivarbete lett av Dan ”Bruno” Norsberg den förskräcklige, finna vår väg fram till sagolika jaktmarker efter den rödfenade, randiga predatorn. Största fisken fångade jag på 1150, nytt personbästa faktiskt vilket alltid är trevligt. Tommy hade ett rejält hugg som efter några adrenalinsprutande sekunder avbröts när linan brast. Vad det var som snodde Tommys balansare får vi dessvärre inte veta.

Dan fick ingen fisk alls men höll, i en numera kallad Brun(O)lycka, på att bränna av en fekal molotovcocktail i kalsongen, när en gädda smakade bryskt på hans balanspirk. Sällan har vi sett denne pruttmagnat lätta från stolen i sådan fart. Gädda behagade senare även smaka på mitt wild card; fireball huvudet med nors som jag emellanåt satt och vevade lite med. Gäddan hann dock bara visa sin gröna prickiga sida i hålet innan den på sedvanligt snipaktigt manér tuggade sönder den tunna tafsen och försvann med sin nya läppiercing.

Hur som helst så gav sjön mersmak, och det kan nog hända att vi fler gånger styr kosan mot detta vatten. Inte minst med tanke på alla trevliga och informativa människor som Dan raggade upp längs promenaderna till nya hålområden. Dock kan jag inte sluta undra på hur det egentligen gick till i Dans underbyxor när gäddan väckte honom ur sin fisklösa dvala. Jag kan bara föreställa mig att han i skam och mycket obekväm vandrade runt med ett halvkilo barlast strax under ryggslutet resten av dagen. Ja, ja. Det är ju inte för intet som han kallas för Bruno Norsberg den förskräcklige!

På återseende kära läsare.

//Sebastian Wiman
www.fisheco.se

FOTO: Dan "Bruno" Forsberg






FOTO: Dan "Bruno" Forsberg